Känn historiens vingslag...

Efter den dramatiska unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905, där kanoner stod riktade mot gränsen på båda sidor, var alla tacksamma att skilsmässan kunde genomföras i enighet och utan våld.

Den Nordiska Fredskongressen i Stockholm 1910 antog ett förslag om insamling till ett fredsmonument för att fira 100-årig fred mellan grannländerna 1914. En av de sista striderna mellan Sverige och Norge var i Matrand och Skotterud i Norge, bara 15 km från gränsen.

Läs vår digitala broschyr

Invigningen av fredsmonumnetet
Invigningen av fredsmonumnetet
210629-8081

PLATSEN MOROKULIEN

En självklarhet att placera fredsmonumentet

Att det blev just denna plats mellan Eda och Eidskog är ganska naturligt. Det är en gammal och viktig kommunikationsled. Här har pilgrimer vandrat på sin väg mot Nidaros. Tanken med placeringen var också att monumentet skulle synas väl både från vägen och järnvägen mellan Oslo och Stockholm. På platsen ligger sedan tidigare riksröse nummer 67. Då ämnet fortfarande var mycket känsligt i Sverige, fick Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen samt Norges Fredslag köpa 2 hektar mark på var sida om gränsen för att kunna resa monumentet.

BYGGNATIONEN AV FREDSMONUMENTET

Granit från Idefjorden

Folket samlade in 26 500 kronor och fick för det ett 14,83 meter högt monument i vit granit. Graniten hämtades från en gemensam källa, nämligen från Idefjorden, mellan Sverige och Norge. längre söderut. Det utlystes en tävling som vanns av arkitekten Lars Johan Lehming som ritade monumentet.

Anton Huse och hans mannar fogade samman monumentet av granitblock som huggits ut av firman Beer & C:o från Kristiania. Blocken transporterades sedan till Morokulien av Norges Statsbaner. Monumentet består av två pelare resta ur en gemensam sockel. Pelarna symboliserar de båda nationerna, vardera fria och självständiga, men uppvuxna ur samma grund. I toppen av monumentet finns två skulpturer, som symboliserar Norge och Sverige. Figurerna håller varandras händer och i mitten finns en sädeskärve som symbol för fred, broderskap och att vi ska dela lika.

Byggnationen av fredsmonumnetet
Byggnationen av fredsmonumnetet
Folksamling vid invigningen 16 augusti 1914
Folksamling vid invigningen 16 augusti 1914
14-11423

INVIGNINGEN

Många besökare under brinnande krig

Två veckor innan monumentet invigdes bröt första världskriget ut. Till trots mot detta valde man att fullfölja invigningen och samtidigt protestera mot det pågående kriget. Detta gjorde att det kom 12 000 åskådare till invigningen, den 16 augusti 1914. Där var 60 norska stortingsledamöter och 10 svenska riksdagsmän som, tillsammans med folket, gjorde invigningen till en magnifik manifestation.

NAMNET MOROKULIEN

Hyland och Kolstad sänder från Morokulien 1959

Sveriges Radio tillsammans med Norsk Rikskringkasting lånade monumentplatsen 1959 för underhållningsprogrammet "Över alla gränser". Fredsplatsen gavs då namnet Radioriket Morokulien, uppkallat efter det norska ordet ”moro” och det svenska ordet ”kul” som har samma betydelse, Moro-kul-i-en. Syftet var att det skulle vara en kul plats.

Upphovsmannen till detta var den svenske programledaren Lennart Hyland som stod bakom det svensk-norska radioprogrammet tillsammans med den norska programledaren Randi Kolstad.

Skylt med texten Welcome to Morokulien
Welcome to Morokulien
211013-6468
Interreg Sverige-Norge logotyp
Eda kommuns logotyp
Eidskog_kommvaapen_3
Filipstads kommun logotyp
Innlandet fylkesommune logotyp
Region Värmlands logotyp